MIN FARS EGO
Det är tur att vi har medlemmar som snabbt och villigt ställer upp om det blir hastiga ändringar i det tänkta programmet. Så blev det idag och vi fick istället höra Sven Janson berätta sin fars levnadshistoria. Om denna fick Sven höra senare i livet bl.a. i en artikel i Frälsningsarméns tidning Stridsropet.
Svens far växte upp i Buskåker i en banvaktsstuga med föräldrar knutna till järnvägen. Som 7-åring kom han att förlora underarmen i en tröskmaskin. Detta hindrade honom inte att börja arbeta som rallare. Han var stark och klämde fast skyffeln under armen och arbetade med en hand.
Efter ett hårt liv i Stockholm med tillfälliga jobb och mycket alkohol orkade han inte arbeta mer och var helt utblottad. En dag följde han efter Frälsningsarmén och fick träffa en rekryt, Filipsson . De föll ned på knä och bad och han blev frälst. Han fick kläder och biljett hem till Dalarna. Efter en tid som rallare i hemtrakten var tillbaka i svängen igen men bestämde att söka sig till Frälsningsarmén i Borlänge där han släpptes in en sen kväll och mottogs. Här träffade han Svens mor som redan var medlem. De blev ett par och gifte sig några år senare.
Här slutar Sven Jansons beättelse om sin far. Flera år senare hörde han förutvarande bistånds-och socialminister Gertrud Sigurdsson säga i en radiointervju:
” Det finns två sätt att rädda en alkoholist, frälsning eller förälskelse.” Svens far fick uppleva båda.
Tack Sven för en intressant och tankeväckande berättelse.
Veckobrevskrivare, Lars Lyrvall